Rimbloggen

Jag fick telefon från brorsan
att det var illa ställt med morsan
och han tyckte att jag skulle skynda mig hem.
Jag tog planet i från Rio
samma morgon klockan tio
och var hemma kvällen efter kvart över fem.
När jag såg min gamla mamma
grät jag tårar och jag stamma,
hon försökte le och ville hålla min hand.
Doktorn sa att det hänt vid buss-stationen,
när hon hämtat folkpensionen
slogs hon ned av tvenne modiga män.
Att dom sen fick nå'ra dar i buren
lär inte bota skallfrakturen
och dom lär redan va' i farten igen.

Den i många avseenden så fryntlige och jovialiske Owe Törnkvist gav 1981 ut en platta kallad Sverigebesöket där denna titellåt självklart återfinns. Konstigt vore det väl annars.

Denna text, vars upptakt vi just bevittnat,  tar sedan en vändning som knappast kan sägas vara politiskt korrekt.
Längre fram diktar Owe: 
Att vår invandringsminister har fått tips av antikrist här
och släpper in dom gangsters andra länder kör ut?

Och vidare:
Så här var Sverige inte funtat förut!

Det är uppenbart att denna mossanlupne skäggtrubadur till uppländsk visartist inte direkt förbättrade sina relationer till den svenska staten med just en sådan text.
Att den dessutom är oerhört taskigt rimmad förstärker bara bilden av en artist som för alltid borde ha stannat kvar i den epok som han så flitigt drömmer om; nämligen 50-talet.

En tid då korvgubbarna hade lådor på magen, man dansade rumba i Engelska parken, far satt och rodde, mor stod vid spisen, Dagny serverade kaffe med vickande höfter och vilken idiot som helst kunde kallas för rockartist, enbart genom att  plinka på en gitarr.