INATT SÅ TAR JAG AV MIG MIN RING



Eva var en och åttio, på besök ifrån Göteborg
Hon stod och kisade mot solen en söndag på Norrmalmstorg
Hon frågade mig om vägen till något galleri jag inte kände till
Jag sa: konsten kan väl vänta, vi kan gå en sväng istället om du vill
Hon var en naturlig skönhet av ett slag man inte ofta ser
Så vi gick till Operabaren, beställde gin & tonic och slog oss ner
Hon sa: jag har man och barn därhemma, de vet inte var jag är
Det här är säkert något jag kommer att ångra men jag orkar inte tänka på det

Om det är okej med dig
Så är det okej med mig
Inatt så tar jag av mig min ring
Om det är okej med dig
Så är det okej med mig
Ingen behöver få veta någonting

Den promiskuösa popen har länge varit underskattad i Sverige.
Bl.a USA, Island och Bolivia har en lång tradition av låtar om gruppsex, partnerbyten, otrohet och svek.
Först 1996 och med sin mönstergilla uppvisning i svart soul på svenska (plattan God morgon, Sverige) lyckades Mauro Scocco visa vår kalla nation hur man med frivola texter och eggande rytmer kan skapa tidlös musik som sprakar av extas.
Plattan (och den stora hitsingeln Om det är ok?) blev så banbrytande på området att den skapade en slags mental kvadriplegi hos de lyssnande och småkåta recensenter som genast höjde den till skyar färgade av en trovärdighetens förbindlighet.

I den stora hiten möter vi den store älskaren Mauro.
Han brukar (om vi skall tolka texten som skildrande upphovsmannens egna bevekelsegrunder) hänga vid Norrmalmstorg i sin vördnadsvärda jakt efter fruntimmer. Ibland så händer det sig att de kommer långväga, kanske ända ifrån Göteborg.
Så gjorde exempelvis Eva.
Vad vi vet om henne, förutom hennes geografiska hemvist, är att hon är över 1,80 lång. Vad detta säger om Mauros preferenser gällande kjoltyg är tämligen uppenbart.
Sara (vid SevenEleven) var 1,77, Julia var 1,83 och Nelly, hon som var så speciell – var detta eftersom hon mätte närmare 2,05.
Mauro gillar långa kvinnor.

Vi vet också att hon är konstintresserad. Kanske frågade hon vart Thielska galleriet ligger (Djurgården, Mauro! Djurgården!) men rycktes snabbt av Scocco bort från sånt här tingeltangeltjafs.
Helt frankt säger Mauro istället: Konsten kan väl vänta!
Ganska cool raggningsreplik.

Så de går till Operabaren där ett mer vidlyftigt kurtiserande tar sin början. Lägg märkte till hur Scocco använder sig av detaljer för att skapa rätt atmosfär. Kvinnans längd, hennes intresse för gallerier, hennes utseende som påstås vara en naturlig skönhet (inte påmålad och falsk som andra) och inte minst den viktiga teknikalitet att de dricker Gin & Tonic.
Kanske är det det här med drinken som slutgiltigt får Eva på fall. Eller är det Mauros passionerande beskrivning av ett fanzine som han läst 1992.

I vilket fall som helst säger Göteborgsdonnan: Om det är okej med dig, är det okej med mig. I natt så tar jag av mig min ring.

Man kan inte hjälpa att undra lite över exakt var den där piercingen sitter.
Just i denna fråga är Mauro dock klädsamt sparsmakad i fråga om detaljrikedom.

>>>>>>>>>Relaterade rim: Nelly

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0