INTE BARA LOGISK UTAN ORNITOLOGISK
En dag, en liten fågel kom
den fanns här i min hand
En vind den hördes ropa kom,
och tog den i sin famn
När fågeln breder sina vingar,
små silverklockor klingar, för kärlek och tro.
Jag vet att fågeln har sitt näste,
där stjärnan har sitt fäste, där finner den ro.
Jag vet, du lilla fågelvän.
Du är var du än finns.
Din sång jag lärde känna den,
en sång mitt hjärta minns.
När fågeln breder sina vingar,
små silverklockor klingar, för kärlek och tro.
Jag vet att fågeln har sitt näste,
där stjärnan har sitt fäste, där finner den ro.
Jag har ju för vana att på denna blogg komma med svulstiga och intrikata analyser av svenska låttexter men just nu känns det som att ett dylikt förfarande skulle riskera att alltför offensivt bryta den stämning som författaren till Sanna Nielsens debutsingel Den lilla fågeln, försökt bygga upp genom sitt idoga användande av vackra bilder och stämningsskapande poem.
Låt oss därför blott helt frankt suga tag i texten utan några förtäckta baktankar eller illvilliga fördomar.
En liten 11-årig flicka från Bromölla står alltså i sin vita klänning och sitt långa, blonda hår och sjunger som en ängel om en fågel som landat i hennes hand.
Detta var som du kanske minns INNAN Sanna skapade sin mogna och lite mer ruffiga stil som ju främst präglas av lilafärgat hår, nitbälten runt midjan, trasiga nätstrumpor och tungpiercing.
I mitten av 90-talet, när ovanstående alster såg dagens ljus, var Sanna alltjämt hemvävd, stilren och oskuldsfull.
En flicka öppen för olika järtecken och varsel (inte olik en svensk metallarbetare 2009) med det underfundiga undantaget att Sanna såg nåt gott med alla varsel, ty de varslade om en blodfull andlighet som många av oss ej kan förstå eller ens förnimma.
När fågeln slutligen tröttnat på att spankulera runt på Sannas lilla flicknäve, lyfter den nämligen sina vingar till tonerna av små silverklockor och far upp i skyn.
Exakt hur Sanna sedan vet att fågeln har sitt näste, där stjärnan har sitt fäste, ter sig något mera oklart.
Eventuellt rör det sig om ren spekulation.
Eller på att författaren i ett anfall av otillräcklighet tvingats ta till ett torftigt nödrim.
>>>>>>>>>>>>>>Relaterade rim: Stefan Borsch
Kommentarer
Postat av: I Z Z A H
Hej vill du bli kvällens gästbloggare i min blogg så ta dej en titt i mitt senaste inlägg ! ! ! =)
ha en fortsatt trevlig kväll !
Postat av: Patrik
Är hon inte t.om från Edenryd?
Minns en spelning i Hörby (kanske, minns inte riktigt) där Sanna Nielsen var förband till Robert Wells, och vi i studentorkestern var detsamma. Hon hade någon country-outfit med fransar och vi fick glass.
Postat av: Rimbloggen
Patrik: Jo, det stämmer. Hon är från Edenryd. Jag valde dock att skriva Bromölla eftersom det är en så bra symbol över alltings torftighet ;)
Plus att orten är mer känd...
Trackback
