Vi skulle skriva nytt arrendekontrakt en dag
Min arrendator och jag
”Du, Hasse”, sa han
”Det där med att va bonde
De är inte alltid bra
Om man bara får de å gå runt
Ja då skall man va glad
Nu skall du höra nu ett tag på mig
Innan du säger hur mycket du vill ha
Plocka sten och hacka rabbor
Och plöja åtta tunnland vall
Mjölka tjugofyra kreatur
Och fodra suggorna som går på stall
Ja man får inte tänka efter
Då kan dagen lätt bli lång
Men nån risk det är det inte
Att västen blir får trång!”
Saktmodigt och en smula trevande rör sig nu Rimbloggen mot den agrara verklighet som präglar livet för tusen och åter tusen människor på Bjärehalvön i nordvästra Skåne.
Eller åtminstone ett hundratal. De flesta i Förslöv eller Hemmingslöv,
Eller kanske rentutav Kvinnaböske.
Orten som namnmässigt är Bjärehalvöns motsvarighet till staden Boeuf du Skaegg i södra Belgien.
Långt innan fransmännens Roca-Gil (årets julklapp 1997) förgiftade vattnen runt Sinarpsdalen satt Sveriges svar på Kenny Rodgers; Hasse Andersson och diktade ihop denna sak, förnumstigt kallad Arrendatorns klagan.
Att Andersson äger djupa insikter i lantbrukets vardagligheter råder det inget tvivel om. Att han däremot äger en förmåga att på ett flagrant sätt för den stora massan åskådliggöra just dessa mediokra kältringars livssituation var en nyhet åtminstone för mig.
För i texten fångar Andersson verkligen den ångest som säkert finns hos det stora flertalet bärare av Lantmännenkeps.
Jag vet inte exakt hur mycket åtta tunnland vall är, men nog låter det mycket.
En tröst är kanske då att man får sitta i en traktor, även fast det regnar.
Att sedan mjölka tjugofyra kreatur (förslagsvis kor) låter också ganska jobbigt. Jag trodde att man hade en sån där mjölkningsmaskin.
Ordet rabbor i texten bör kanske förklaras. Det har inget med rabbiner att göra, tack o lov. Ej heller kaniner eller dylikt.
Rabbor är helt enkelt skånska ordet för kålrot.
Fast kålrot rimmar inte på kreatur.
Men vänta ett tag. Det gör ju inte "rabbor" heller...
2