Rimbloggen

Det går tusen sekunder på varje minut
Och jag vet att du finns hos en annan
Och den låga du tände har snart brunnit ut
Men när vi är tillsammans, då lever den igen

Jag sökte dig såsom hav söker upp en strand
Eviga vågor likt hjärtan som slår
Svepte så in i din värld, när du tog min hand
Ljusnande framtid var vår
Nu ett sår

Den ovanstående texten har många, stora kvalitéer som vid en första anblick dessvärre kan vara svåra att hitta men de finns där, på samma sätt som Sovjet alltid fanns till hands när folket i Östeuropa ville tänka fritt.
En av textens bra sidor är exempelvis att den inbegriper så många, spännande bokstäver. De känns fräscha och lite kittlande men räknar men efter känner man igen nästan varenda en av dem.
Texten framförs av en artist vars samlade talang mer än gärna skulle kunna rymmas på en relativt ordinär, fransk balkong.

Han kallar sig kort och gott för Paul, troligen beroende på praktiska omständigheter avseende tilltal; det kan mycket väl vara så att han faktiskt heter Paul. Sannolikheten för detta är relativt stor.
Men inte lika stor som den förtjusande känsla för återhållsamhet och – framförallt – logik som genomsyrar Torgny Söderbergs och Brita Johanssons text.
Inför Melodifestivalen 1980 kände Torgny nämligen att han behövde hjälp med textförfattandet.
Den här musiken var alltför viktig för att slarvas bort genom att para ihop den med en ytlig och intetsägande text.
Här krävdes det poesi, espri, känsla och en gnutta vemod.

Det var därför han tog hjälp av Brita Johansson, schlagervärldens förnuftsenliga svar på James Joyce.
Fru Johansson hade en sällsynt förmåga att levandegöra det mest nära och privata, de allra ljuvligaste känslor av innerlighet och värme.
Hennes dikt karaktäriseras även av en svart sida; en smygande och krypande känsla, ett sugande, ett stillsamt gastkramande väsen; ett närmast Edgar Allen Poe-artat sätt att iscensätta händelser och skeenden.
Smaka på rysliga stycken som ”den låga du tände har snart brunnit ut” eller ”låtsas som inget, när alla då ändå vet”.
Samtidigt besitter hennes lyrik en oavhängig kraft som alstrar en poetisk romantik.
Hennes språk är vackert och rentvättat, stundtals som baddat med sockerkryddad salubrin, det söta som ändock svider och bränner oss; inte sällan nafsar hon dessutom den store Björn Ranelid i hasorna genom att ge oss ömtåliga rader som ”Jag sökte dig såsom hav söker upp en strand” och ”eviga vågor likt hjärtan som slår”…

Det allra mest förtrollande med den här texten är dock dess totala avsaknad av respekt för vedertagna sanningar. Den skälver och frustar mot oss likt en inoljad wrestler med raggarmustasch, den sparkar oss i ansiktet och ställer vår världsbild totalt på huvudet.
Vi som betraktare av texten tror nämligen i vår enfald att det går 60 sekunder på en minut.
Detta har varit en sanning vi valt att acceptera genom århundraden, en sanning som i Söderbergs och Johanssons text helt runkas omkull, om uttrycket tillåts.
Textförfattarna hävdar nämligen att det går tusen sekunder på varje minut.

Ett påstående som åtminstone skulle förklara varför hela texten (och i viss mån också musiken) känns så daterad och föråldrad.

I juli månad - närmare bestämt den 13 juli - 2007, föddes Rimbloggen.
Med andra ord är bloggen 2 år och vad passar väl då bättre än att uppmärksamma denna händelse med en liten tillbakablick?

Här presenteras - i diktens självklara form - något av allt det dravel till svulstigheter inom schlageranalysens område som producerats under det gångna året. Håll till godo och klicka med fördel på de små länkarna. Eller på din kulspetspenna om detta känns mer angeläget.

Vart styr du kosan, vart skall du resa
denna sommar så tyngd av kris?
Stannar du kvar i Sverige eller styr du kanske kosan din mot Paris?
Åker du utmed det blåa band en gång så hyllat av herr Tage?
eller tar du en nykokt slang, rapar och hejar på Brage?
Åker du tll Skånes Toscana, ja till Österlen, du vet
eller är det Eslövs brusande buller som känns mer konkret?

Kanske kan du glömma den globala finanskrisen
känna en het puls av rock'n'roll
för ditt inre se att alla stjärnorna på isen
och Martin Svensson tragiskt spelat ut sin roll

Många far iväg till medelhavet eller Teheran
andra far till Östersund
somliga åker spårvagn genom stan
Några förvirrar sig till Belgien
Uffe Persson längtar blott till helgen

Kanske bäst ändå det är
att stanna hemma framför datorn
man vill ju glo tills blicken går isär
på alla bloggar från ekvatorn

Någon Rimblogg finns dock ej på denna breddgrad
för detta skall du faktiskt bara vara glad.
ty det är inte lätt att rimma på Swahili
som svidande frön lägger orden sig på tungan, nästan såsom chili
ser här en rimlig och resonlig vers
nä - dags att fira bloggen med en bärs
du må förlåta mig min plötsligt så folkliga och burdusa ton, att jag helt är ute och far
alla snuskigheterna, vad gör nu alla dom här?
På detta har jag inget givet svar
inte mera än att det är sommar...

Glad sommar och Grattis, Rimbloggen!