DIN EMOT MIN
Jag har alltid velat rida
på en grön sommaräng
känna vinden vina
jag håller fast vid din man
ska bli skönt att få vila när vi nått fram till kvarn
Varje dag rider omkring
Varje natt din emot min
hindren är för längesen förbi
na na na na na na
Du pustar och frustar
efter en lång nattlig rytm
jag bort piskan kastat
men vi sporrar varandra ändå
med skinn och gummiklackar
får jag dig att gå
På ett subtilt sätt fångar här Christer Sandelin och Tommy Ekman (Sveriges svar på Elton John & Bernie Taupin) den pirrande känslan och oerhörda förnimmelsen av vällust som utslungas i kroppen på de kontrahenter som träffas nattetid för att rida.
Sandelin/Ekman var ju exeptionellt bra på att fånga stämningar och lukta sig fram till vad den unga publiken efterfrågade. Låten heter Rider omkring och utgjorde tillsammans med låtar som Ögon som glittrar, Fantasi och självaste juvelen i kronan; Vill ha dig, essensen av det vi kallar bra, dansant tonårspop. Eller Freestyle, som bandet hette.
Bandet lyckades som få (dessa få är bl.a Noice och Gyllene Tider) ge röst och gestalta liv åt den unga generation som gick på högstadiet någon gång mellan åren 1977 och 1983. Generation X, kallad.
Tidstypiska men även ständiga företeelser och problem, återfinns som små referenser i Freestyles texter. Tuggummi, annat gummi, popcorn, kuddar, bubbelbad, mascara, piskor, mopeder, hårspray med ozon i, kobratelefoner och rökrutor - allt får plats i bandets makalösa textkatalog.
Förhoppningsvis kommer denna skatt att även hjälpa framtida forskare i sitt arbete att kartlägga just vad det var som formade generation X.
Just denna låt; Rider omkring; skiljer sig dock en aning (nur ein bisschen) från det ovan angivna upplägget. Visst, låten suger upp det väsentliga och värdefulla för många tonåringar vid denna tid, ja, för tonåringar i alla tider.
Nämligen ridsporten. Ändå skiljer den sig från de övriga sånger av Freestyle som ligger oss så varmt om hjärtat.
Sandelin och Ekman som de sluga textförfattare de var (är...) var självklart inte sena att uppmärksamma det faktum att bandet (mycket tack vare Christers pudelfrisyr) åtnjutit en stor popularitet bland just unga tjejer.
Tjejer som självklart i den åldern älskar allt vad hästar, stall och ridhjälmar heter. Ridsporten är ju tveklöst den populäraste bland kvinnliga tonåringar.
Sagt och gjort. I full galopp (om uttrycket tillåts) skred (skrittade??) killarna till verket och skrev denna lättsamma text om nattliga ridturer. Vilken ridskola det hela utspelar sig på (antagligen är det ganska få som tillåter tjejerna att rida på hästarna nattetid), vad hästen heter eller vilken färg det är på hjälmen (troligen svart) får vi aldrig veta.
Det är väl som vanligt med Sandelin & Ekman, dessa mästare på undertext och mångtydigheter, att inga direkta fakta slinker igenom i texten. Men - som brukligt inom ridsporten - är det ju så att det ryktas en del.
Ett rykte går ut på att denna poptext i all sin enkelhet egentligen är en parafras på Vilhelm Mobergs uppstudsiga roman Rid i natt från 1941. Sandelin och Ekman som alltid haft lätt till att hemfalla åt litterära referenser i sina texter (Dover-Calais påstås som bekant ha inspirerats av poeten Matthew Arnolds dikt Dover Beach som här kort återges: Upon the straits; on the French coast the light Gleams and is gone; the cliffs of England stand; Glimmering and vast, out in the tranquil bay) skulle helt enkelt ha lyft in Mobergromanen i ett nytt sammanhang, spunnit vidare på den samhällskritik och aversion mot nazismen Moberg gav uttryck åt fast anpassat texten till 80-talet. Enligt några är låten en direkt uppmaning mot de som fruktade Reaganadministrationens alltför moraliska och reaktionära politik att så att säga protestera.
Budet går från gård till gård; rid i natt!
Kommentarer
Postat av: Lilla Blå
Lysande, grabben! :D
Trackback
