PICK SOME CHERRIES IN MY GARDEN?
Ska vi plocka körsbär i min trädgård
Du och jag, wow wow wow
Plocka allt du törs där i min trädgård
Ta vad du vill ha
Vi kan plocka alla träden kala
Ge och ta, wow wow wow
Men för varje bär får du betala
Det som jag vill ha
Ska vi plocka körsbär i min trädgård
Jag åt dig och du åt mig
Inget syns och hörs där i min trädgård
Kan jag lova dig
Sen när himlens alla sköna stjärnor
Fått igång, kvällens sång
Kan vi sjunga med och knäppa kärnor
Hela natten lång
Det har gått ett antal år sedan 1975 men nog är det märkligt att ingen svensk textförfattare sedan dess vågat vara så obstinat och oförutsägbar att man vågat rimma "du och jag" med "wow wow wow".
Om man ljudar orden med läpparna hör man ju likheten direkt.
Det är något av det första som slår en när man förstrött begrundar texten till Ann-Christine Bärnstens bejublade och omtalade schlagerdebut (hon kom aldrig tillbaka) i Melodifestivalen 1975.
Och den spröda sången och det utlämnande framförandet sedan...
För att lättast beskriva hur det lät, bör vi ta till följande metafor; föreställ dig en finnig Tommy Nilsson, långt innan målbrottet. Hans röst låter ursinnig när den gör sitt bästa för att imitera Reefat El-Sayed.
Intet öga var torrt när Bärnsten sjöng.
Intet öra, heller - påstås det.
På tal om metaforer...eller kanske snarare eufemismer...texten till låten är förstås väldigt vågad och relativt få lyssnare känner sig försäkrade om att det verkligen är körsbär Ann-Christin vill att vi skall vila labbarna på.
Personligen tror jag att den här texten handlar lika lite om körsbär som Vikingarnas samlade verk handlar om infrastrukturen i Dar-Es-Salaam eller beatnikgenerationens rotlöshet och alienation gentemot konservativa tankemönster.
Faktum är att varje ord i denna text betyder något helt annat än vad som föreställs och visas upp.
Att läsa texten till Ska vi plocka körsbär i min trädgård? är lite som att bläddra i en bok av Paul Auster.
Vi återfinner samma märkliga kulisser; hos Auster ofta väggar, tak, trottoarer eller gathörn, hos Bärnsten - efter vad jag kan tyda - körsbärsträd, trädgårdar, stjärnor...
I båda fallen handlar det om enskilda, avgränsade platser där udda existenser kastas ut för att försöka finna ett sammanhang. Som ett iscensatt kammarspel med ett fåtal, på förhand givna, attribut.
Spänningen ligger i vad textens förmodat fiktiva (hos Auster väldigt konturlösa och anonyma) karaktärer skall göra med de redskap och yttre förutsättningar som finns till hands.
I Austers böcker kan historien oftast ta slut utan att personen nått någon lösning, utan att läsaren fått reda på de bakomliggande orsakerna till det som sker, ännu mindre varför personen agerar eller - oftast - inte väljer att agera medan tid finnes. Tiden rinner ut, boken tar slut och kvar sitter läsaren totalt förstummad och funderar över sammanhangen.
Samma anstötliga känsla nås man av då låten Ska vi plocka körsbär i min trädgård tar slut, efter dryga (väldigt dryga) tre minuter.
Man sitter helt perplex och undrar: är det där "knäppa kärnor hela natten lång" verkligen vad jag tror att det är eller åtminstone vad det menas vara eller vad det förväntas framstå som?
Som med all riktigt välproducerad konst, tvingas man sedan acceptera det faktum, att vi aldrig riktigt kan få något heltäckande svar.
Kommentarer
Postat av: Ozjeppe
Nä, det är ju ganska uppenbart vad det är man ska plocka... Du visste väl att "cherry" har en viss betydelse i sexsammanhang på engelska?
Är själv ganska stort fan av Paul Auster, förresten!
Postat av: Rimbloggen
Jo..det är också därför inläggets titel är på engelska, varvid besöksantalet till denna blogg vid publiceringen tillfälligt ökade med 200 procent..;)
Postat av: Ozjeppe
Haha, anade väl det...
Trackback
