Rimbloggen

Satt i baren på hotellet
för mej själv i Östersund,
när den trötta, slitna städerskan
slog sej ner en stund.
Och det fanns inga flera där,
vi var ensamma just då.
Hon var från Tammerfors
och jobbat här sen femtitvå
och plötsligt så börja hon
att tala om sitt liv,
om hundar och ungar och hembryggt äppelvin.
 
Har du nå'n gång smakat på
hembryggt äppelvin, sa hon.
Jag såg på cigaretten och
på röken som försvann.
Hon sa: det finns tre ting
som är värda en sekin;
det är hundar och ungar och hembryggt äppelvin.

Alf Robertsson har gjort det till en särpräglad konstform att skapa texter där man som lyssnare hela tiden själv suggererar fram rimmen. Man tror sig veta vilka ord som kommer men istället blir man djupt överraskad. I hans lyrik möts man ständigt av ett uppfriskande och anarkistiskt versmått som gör att rimmen skiljs betydligt oftare än de möts.
Och när de möts är det inte alltid som vänner.
Det hela är väldigt svängigt och oväntat.

I denna sin allra största pärla, inspelad 1976, flyttas vi raskt till en sjaskig hotellbar i........Östersund.
Ty även dessa har barer.
Visserligen är det lite coolare, som i Tom T Halls originaltext, att sjunga om Miami men nu finns det ju inget Miami i Sverige så det mest logiska blir självfallet Östersund.
Scenen är i varje fall etablerad. En ensam vivör sitter och deppar (i Östersund) med en drink som enda sällskap.

Plats på scen för (även detta något oväntat) en finsk städkärring.
Ursäkta språket men det är verkligen detta Alf vill förmedla för att vi till fullo skall ha bilden klar för oss.
Visst. Jag hade kunnat skriva "finsk lokalvårdare", "en äldre hygientekniker med rötter i Finland" men begreppet "finsk städkärring" känns så mycket mer beskrivande.
Alla har vi ju sett dem.
Luttrade, lite skrynkliga med krum hållning och en antydan till skäggvårta strax under hakan.
De luktar kanske lite svett. Och gul Blend. De talar snabbt och använder en del fula ord.
Man märker också att Alf medvetet gjort henne finsk genom att slänga in "Tammerfors" som egentligen innehåller på tok för många bokstäver och dessutom knappast rimmar på "där".

Denna kvinna slår sig ner vid baren och inleder sin långa harang om hur dumma karlar är medan hundar är närmast felfria, åtminstone efter att de blivit rumsrena.
Hundarna, alltså. 

Hon passar även på att ge Robertsson ett litet drinktips - nämligen hembryggt äppelvin. Watermelon wine heter det i original.
Detaljer om mängd, kryddor och jäsning mm framgår ej men det är uppenbart att storyn sätter djupa avtryck ty när Alf dagen därpå skall åka vidare (till Sundsvall, inte Atlanta) kan han inte släppa kvinnans hjärtskärande berättelse.
Den gnager i hjärnan, trycker över bröstet och ropar febrigt i mörkret varpå det inte bär sig bättre än att Robertsson i sin sundsvallska hotellsäng somnar in "under fläktande gardin" och drömmer om hundar, ungar och hembryggt äppelvin.

>>>>>>>>>>>Relaterade rim: Tusen vita änglar