Rimbloggen

Nu är julen här - alla tomtarna myser
Men vår lilla gris - med sin frånvaro lyser
Ack vad är väl gröt och tårta så söt och sylta och pastejer ?
Äh korv och paj är bara blaj, men gris är nåt för sig

Vår julskinka har rymt - och släkten kommer om en timma
Vår julskinka har rymt - hur kan en gris bara försvinna
Har ingen sett vår lilla kotlett, med rumpan blank av fett
Vår julskinka har rymt, det tycker vi är grymt!

Våran gris han drog - har ni hört en sån fuling
Men han trodde nog - på ett liv efter julen
Ja visst han sa Goodbye och stack till Hawaii
tillsammans med Miss Piggy
Ja, fläsket brann så han försvann- en mansgris det var han !

Vår julskinka har rymt - och släkten kommer om en timma
Vår julskinka har rymt - hur kan en gris bara försvinna
Nu ger vi opp- för utan hans kropp är grisfesten en flopp !

Det hände sig i en inte alltför avlägsen tid att det gick ut ett påbud från Sam Nilsson om att hela landet skulle skratt-trivas.
Detta sammansatta ord lyste som en klar ledstjärna för de ansvariga för helgunderhållning på Sveriges Television under det idag så fjärran 80-talet. Dessa ansvariga var tre vise män. Och så Monika Eek.
Man skulle skratta och trivas när man såg på tv-underhållningen. Inga hårda kanter fick förekomma, inget oväntat och obskyrt, ingen existensiell ångest och ingen smal komik som riskerade att skjuta över huvudet på folk.
Folkligt, festligt och förbannat trevligt. Som om Lars Norén skulle skriva sina manus med bakbundna händer och en gigantisk munkavle.

Efter framgången med det journalistiskt banbrytande programmet Nöjesmaskinen under 80-talets första år, vandrade Sven Melander vidare till det rena sketchprogrammet Nöjesmassakern under hösten 1985.
Tillsammans med Åke Cato, Jon Skolmen och Gösta Engström skapades en komik så ryktbar att den nyligen belönats med det finaste av alla fina erkännanden. Den har nämligen släppts på DVD.
Där slutar också likheterna med Andra avenyn.

Melander blev en sådan megastar efter programmet att han själv blev nöjeschef på SVT, och sedan programledare i banbrytande satsningar som Tack för kaffet!, Sitt vackert!, Upp till bevis och Snacka om nyheter.
Just nu håller han på att kröna sin karriär genom att spela buskisinfluerad nyårsrevy i Arlöv.

Få vill idag minnas att både Melander och Cato faktiskt också är s.k skivartister.
Under den så historiska skarven mellan 80- och 90-tal (Berlinmurens fall, Britney Spears får en lillasyster, filmen Jurkyrkogården går upp på bio mm) tog de bägge gentlemännen sina karaktärer Werner & Werner (löst baserade på en schnitzel..eh, en krögare) till skivstudion för att skapa något man skulle kunna kalla artister för ister.

En oväntad och flott rockad som genast gav herrarna ett fett erkännande.
Succén var given och efter den gastkramande hiten Vår julskinka har rymt, kunde Sven och Åke se sin kalender fulltecknad. Ja, det var verkligen ett späckat schema som väntade efter jul.
Nej. Nu ljög jag. En hel skiva släpptes men singelhiten är den man minns.
Låten blev bara en one-hit-wonder men har ändå på ett markant sätt funnit sin plats i den svenska jultraditionen.
Tack för det, P4.

Jag unnar självklart Melander och Cato denna framgång men fattar samtidigt inte hur de tänkte. Sven Melander var runt 41 år gammal när låten spelades in. Åke Cato var 54!

Har svårt att tänka mig att någon som idag är 41 eller 54 skulle ställa sig i en studio och pratsjunga in en låt om en julskinka som försvunnit. Med rim som "goodbye-Hawaii" och "fuling-julen".  Eller sjunga att man ratar korvar för att istället lovprisa en gris. Vad fan tror de att korven är gjord av?
Få kändisar skulle göra en sådan här inspelning idag.
Möjligen gänget bakom Arlövsrevyn.