MED STING I BALALAJKAN



Man mig fann då jag en tävling vann
och på publik slog an
med Volgasången hö hö hö hö

Numera har jag fått en elektrisk darr
och gör min sång till rockgitarrar abadobo a lapp bam bom...

Iwan Iwanowitsch
Iwan Iwanowitsch
tonårsidol med sting i balalajkan

Iwan Iwanowitsch
Iwan Iwanowitsch
kosackkondon
idol på grammofon

Mitt segertåg från Krim till Vita Havet går
men jag blev Moskvas Elvis vid så unga år

Iwan Iwanowitsch
Iwan Iwanowitsch
en stäppens son vid mikrofon

Mina kunskaper om Ryssland och dit hörande kolchoser, rödbetssoppor och statstyranni är begränsade till det jag just beskrivit.
Jag har relativt stor koll på vem tsar Nikolaj II var, liksom hans paranta maka och tillhörande barn.
Jag vet även vad bolsjevikerna gjorde med dem och vem Lenin var. Både Lenin och Stalin (denne mustaschprydde He-Man från Georgien med sin förkärlek för avrättning och svält) har man mest sett på bilder. Jävligt stora bilder, dessutom.
Nikita Chrustjovs ena sko sågs däremot dunka bordet i FN-skrapan och Leonid Breznjev växte man ju upp med. Tack o lov inte på ett personligt plan, han var ingen medlem av familjen eller så men man minns ju hans stenansikte och bakåtslickade hår samt hans tröstlösa förmåga att se totalt nollställd ut, vilket bara på ett ytligt plan skiljer sig från det utseende hans efterträdade Jurij Andropov hade.
Och detta även innan han dog, efter att styrt Sovjet i ett helt år och tre månader.
Efter honom kom den klämkäcke Konstantin Tjernenko. Det var tider det. Folket i brödköerna brukade blåsa i små serpentiner när de tänkte på vilken munter jävel Tjernenko var.

Hur det nu kom sig så kolade även han, och detta efter bara tretton månader som det allra högsta av högdjur i den sovjetiska politbyrån.
Sedan kom då Gorbatjov, mannen som namngett ett av ICA-handlarnas mest åtråvärda basutbud i frysdisken, den microvärmda pirogen.
Efter visst tumult insåg Gorby att det här med yttrandefrihet, demokrati och marknadsekonomi nog inte var så jäkla dåliga grejer när allt kom omkring. Han upplöste Sovjet och den som varit systemets störste kritiker, svingade sig upp på en pansarvagn och tog helt sonika över stafettpinnen.
Han brukade nämligen smuggla vodka i pinnen, den gode Boris Jeltsin.
Efter att ständigt onykter dansat på presskonferenser och nypt kvinnor i baken kände han sig färdig med det ansvarsfulla uppdraget att leda ett land med 142 miljoner invånare.
Han gav bort sin lilla portfölj med koderna till kärnvapenmissilerna till en man vars ansikte likande Andropovs och cirkeln var därmed sluten.
Vladimir Putin satt två mandatperioder och när han som av en slump insåg att han inte fick sitta kvar som president i republiken Ryssland, gjorde han sig själv till premiärminister och begav sig till Kremls allra heligaste gemak för att ur säcken med kvarlämnade rester ifrån Madame Taussauds vaska fram en man vid namn Medveddevevevvdve eller nåt i den stilen. Det är nu denne stolle som styr landet.

Ett land som förutom alla dessa grå nickedockor gett oss den väldige brottaren Karelin, schlagersångerskan Alla Pugatjova, påsättarpredikanten Rasputin, schackeleganten Kasparov och världens främsta hockeyspelare i de hurtiga gossarna
Makarov, Kasatonov, Larionov, Fetisov och Krutov.

Allt detta känner vi till. Detta är s.k common knowledge.
En ryss som möjligen är mera okänd, föddes 1832 och fick namnet Iwan Iwanowitsch. Han växte upp, fick som så många andra 1800-talsryssar ett tämligen voluminöst skägg och började sedan måla.
Han blev med tiden både känd och erkänd och roffade sedermera åt sig en professur på Petersburgs konstakademi.

På vilket sätt angrep då den svenske rocksångaren Little Gerhard ämnet, när han 1961 spelade in Hasse Bjurmans låt? Åkte han över till Sovjet först för att läsa in sig på människorna och deras mentalitet? Tog han en ABF-kurs i ryska så att han kunde läsa Dostojevskijs samlade verk på modersmålet innan han vågade ge sig på en så substansiell tolkning av den ryska kulturen?
Studerade han den ryska konsten?
Besökte han kanske Iwanowitschs födelseort Jelabuga?

Nej. Han gjorde honom till rockstjärna och sjöng abadobo a lapp bam bom...
Klokt tänkt.
Så hade jag också gjort.

>>>>>>>>>>>Relaterade rim: Vikingarna Djingis Kahn


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0