Rimbloggen

Han står där med tårfylla ögon
En flykting från främmande land
Han flydde från skräcken och döden
Till ett liv på en tryggare strand

Det blöder ännu i hans hjärta
och han känner sig rotlös och vild
Kan du tänka dig in i den smärta
han bär sen han miste sin familj

lalalalalala

Han gråter när jag får förklara
Att det kanske ändå finns hopp
Om en fyra fem månader får han svar
Och han lovar att inte ge upp
De drömmar han har att få leva
Ett liv utan fruktan och nöd
Och han nynnar en sång som han hört en gång
i sitt land bland blod och död

lalalalalala

Men han fick inte stanna i landet
För det finns alltför många som han
Vad som nu väntar honom kan ingen förstå
Ändå fylls han av hemlängtans brand
Och ett hopp väver fram i hans inre
Nu ska han resa hem till sitt folk
Och han dansar och sjunger och kramar mig hårt
Jag som bara va hans tolk

Jag vet inte vad det är, men varje gång som jag läser denna text, får jag liksom en liten tår i ögat.

Så här års händer det ofta att den frusna markpersonalen på Arlanda får ta hand om avisningsjobb.
Det är hårt och skrämmande men någon måste göra det.

Oftast går det relativt snabbt innan flygplanets vingar är avisade och sedan är det bara för planet att lyfta mot varmare nejder. Detta skall dock inte tolkas som att ett antal egyptier eller så får lämna landet.

Det hela rör sig bara om ett missförstånd byggt på att någon hört fel. Det handlade aldrig om ett asylärende. Det var inte någon avvisning, utan bara en avisning. Nota bene!

Något hörselfel kunde de flesta som lyssnade på den Svenska Melodifestivalen 1987 dock inte skylla på, låten var verkligen så här öm och timid. Den vädjade till våra känslor och hos de flesta stockade det sig i halsen där framför tv:n.

Vad modig den mannen är, tänkte vi. Han har mot sin vilja, i sin profession som tolk, sett på och tvingats genomföra detta hemska. Sett hur människors liv slås till spillror. Och ändå...ändå har denne man så pass stor sinnesnärvaro och kraft att kunna sjunga lalalalalala i refrängen!
Djupt imponerande!

Vem är denne gyllene ängel som televiserat lallar hem till våra vardagsrum spridande humanismens evangelium? Jo. Han heter Jan-Erik Karlzon (bör ej förväxlas med förre SAS-chefen Jan Carlzon) och han tävlade 1987 i Melodifestivalen med låten Flyktingen. Låten har en ganska traditionell text där hjärta tillåts rimma med smärta medan land klibbar ihop sig med strand. Låten starkaste passage är ändå det crescendo som byggs upp i avsnittet Ett liv utan fruktan och nöd Och han nynnar en sång som han hört en gång i sitt land bland blod och död .
Möjligen kan det närmast efterföljande lallandet just här kännas något malplacerat eftersom Karlzon så tydligt och med sådant eftertryck berättat om landet långt från mjölk och honung, snarare "bland blod och död".
Fast Karlzon vill ju befästa det oskyldiga och ursprungliga i den sång som flyktigen hela tiden går omkring och nynnar.

Och Karlzon borde ju veta. Han var ju flyktingens tolk.
Annars är han - enligt Google - mest känd för att ha skrivit texten till Sten & Stanleys brottarhit "Jag vill vara din, Margareta!".
Tro det den som vill.