SAXUELLA TRAKASSERIER
Först blev din längtan
om en dröm utan mål
men den fanns
någonstans
inom dig ändå
Jag har känt ensamhet
det har hänt att jag grät
i en värld gjord av stål
gjord av sten
Men när jag hör musiken
och min kropp fylls av rytmer
i en sång som tar tag i min själ
Vilken känsla!
Låt det hända!
Jag kan vinna allt och jag dansar för mitt liv
Ta din känsla
och låt det hända
Du är som i trans
och ditt liv blir till en dans
Riktigt inbitna hardcore-fans av filmen Flashdance (1983) tog rejält illa vid sig när det Växjöbaserade dansbandet Ingmar Nordströms tolkade filmens ledmotiv.
Fansens kritik formulerades sålunda i tidningen Kamratposten: "Lika stark som den cineastiska upplevelsen av att stillsamt betrakta något av det största inom samtidskonsten (dvs filmen Flashdance) är, precis lika genomruttet och depraverat känns det när man tvingas konstatera att detta nutida verk av den erkänt altruistiske lebemannen Giorgio Moroder (bland oss fans kort och gott Jojje) så vanvördigt vansläktas i händerna på det löjeväckande dansbandet Ingmar Nordströms. "
Kritiken kan så här i efterhand te sig aningen orättvis, då Ingmar Nordströms svenska översättning faktiskt har betydande kvaliteter.
Det är till att börja med en förhållandevis rak översättning och eventuellt kan vi här tacka den germanska språkstam, på vilken vårt modersmål blommat ut. Det skulle antagligen bjuda större motstånd att översätta Flashdance till hindi och samtidigt bevara så pass mycket av låtens karaktär och känsla.
För det är just känslan som sångaren Sten-Åke Lindberg lyckas få fram.
Känslan av svett, benvärmare och heta spotlights i natten. Allt återskapas i den emanciperade texten. Frustrationen över sin egen otillräcklighet gällande dansen, värken i ben och muskler, viljan att alltid prestera på topp och självfallet den ständigt närvarande förnimmelsen av desperat erotik.
Just den förkrosselse som texten förmedlar (så stark att den troligtvis gick att ta på, när de skivköpare som lagt den aktuella Saxparty-plattan på grammofonen, avnjöt sitt inköp) växer sig stark framförallt i passagen
Jag har känt ensamhet, det har hänt att jag grät, i en värld gjord av stål, gjord av sten...
Vem denne Sten var och vad han heter i efternamn får vi dessvärre sväva i tvivelsmål om, då vi inte ens kan vara helt säkra på att han någonsin existerat. Någon slags påverkan på bandet har han dock haft, det är helt aparent.
Kanske var det han som putsade saxofonerna med en sån där putsduk man kan köpa hos välsorterade optiker...
Detta får vi aldrig reda på.
Kanske kan Irene Cara förklara.
Om hon inte finner frågan alltför tillsvetsad..jag menar tillspetsad.
Kommentarer
Postat av: Peter Ingestad
OBS, reklam!
Bildkonst:
<a href="http://screenfonds.blogspot.com/">http://screenfonds.blogspot.com/</a>
Poesi:
<a href="http://kraxpelax.blogspot.com/">http://kraxpelax.blogspot.com/</a>
<a href="http://nattljuset.blogspot.com/">http://nattljuset.blogspot.com/</a>
- Peter Ingestad, Solna
Trackback
