MOTORN HACKAR



Hela stan i natt är full av massa rödljus
Och det tar visst evigheter fram till ditt hus
Du vet jag tror på oss

För vi kör gata upp och gata ner
Bensinen står på noll och motorn hackar
Jag tror på oss

Du var så vacker när jag såg dig.
En gudinna som försvann på höga klackar.
Jag tror på oss alternativt Från Hugo Boss.

Vill att kärlek brinner lite längre?
Eller tas tillbaks?

Texten citerad här ovan heter Jag tror på oss och är det genom televisionen uppmärksammade dansbandet Scotts pompösa bidrag till Melodifestivalen 2009.
Detta är egentligen en ganska mörk och svårsmält visa.
För det rör sig om relativt suggestiva bilder som hon målar upp, Ingela "Pling" Forsman.
Utsatt för diverse prövningar i hetsig innerstadstrafik, måste berättaren i texten verkligen kämpa för att behålla tron på den relation han så febrigt försöker att hålla vid liv genom att kommunicera via mobiltelefon, sittande i en taxi. Frågan är dock hur pass stark den här kärleken är, trots sångarens upprepade "jag tror på oss", att betrakta mer som ett uppbyggligt mantra att rabbla för sig själv än som den vedertagna sanningen.

Ty det har kommit smuts i maskineriet, och då syftar jag inte enbart på den alltför uppenbara kommersialisering av en svensk kulturinstitution präglad av en handlingsduglig idealism, som Scotts närvaro bidragit till att skapa.
Nej, det är värre än så. Bilen håller på att rasa.
Vill minnas att låten enbart fick en villkorstvåa från den internationella juryn och därför underkändes utan krav på ombesiktning, istället bogserade Scotts sig vidare bort till närmaste tondöv, halvpackad medelsvensson som dock, genom sin snillrika telefonröstning skickade bandet vidare till Andra Chansen.

Bensinen står på noll och motorn hackar.
Metaforer som Pling helt vanvördigt snott från Ronny & Ragges tidiga 90-talsrepetoar, måhända inspirerad av Peter Settmans imposanta närvaro som ciceron i den sorglustiga underhållningen Dansbandskampen, vintern 08/09.
Ronny & Ragge hade onekligen en kader av euforiska texter att inspireras av, vem minns inte rader som

Vi ska köra
Köra fort som fan
Köra runt me bilen
Genom hela stan
Vi ska köra
Köra fort som fan
Sladda loss å burna
Genom hela stan ikväll

Köra fort som fan med Ronny & Ragge från 1993.
Tillsammans med Novemberkåsan, Vansbrosimmet, Bok & Biblioteksmässan och SM-slutspelet i handboll ett prima exempel på kongenial svensk, självständig, opolitisk, oppositionell och icke bidragsberoende samtidskultur när den är som allra bäst.
Kultur att rulla in sig själv och värma sig i.
Som Gösta Linderholms beskrivning av sensualism, lust och hängivenhet.
Med den skillnaden att det huvudsakligen handlar om bilar och inte om nybadade kvinnor.


Som synes har det genom århundradena funnits fler dansband som likt pruttande labradorer lystrat till namnet Scotts.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0