JAG SVARAR: TÄ TÄ TÄ!
Min tjej och jag
har råkat ut för ett problem
hon blir kallad kriminell
jag blir kallad bohem
för min tjej och jag
har eget språk
min tjej och jag
har eget språk
ba ba ba ba ba
hon säger: na na na na!
jag svarar: vå vå vå!
Våra diskussioner
blir komplicerade ibland...
ba ba ba ba ba
hon säger: wah wah wah wah!
jag svarar: tä tä tä!
tänk det finns miljoner
som inte förstår varann...
i vårt land!
hon säger: na na na na!
jag svarar: vå vå vå!
Våra diskussioner
blir komplicerade ibland...
ba ba ba ba ba
hon säger: wah wah wah wah!
jag svarar: tä tä tä!
tänk det finns miljoner
som inte förstår varann...
i vårt land!
Nog för att det kan vara lite illmarigt att fullt ut greppa en kille från Halmstad; särskilt som varken varseblivningen av honom eller hörbarheten och förståelsen av vad han säger, gynnas av att han är iförd en gyllene pottfrisyr men det här är ju extremt komplicerat.
Om man sätter sig på bussen ut mot Tylösand och en vilt främmande pajsare i zebrarandigt linne, Beatlesfrilla och elgitarr spontant börjar stamma "ba ba ba ba ba" skulle åtminstone jag rygga tillbaka; kalla mig fördomsfull.
Eventuellt skulle jag misstänka någon form av psykiskt handikapp och efter ett tag nicka gillande mot vederbörande som ett tecken på att jag "förstår" vad han säger.
Köpa en singel med hans musik skulle jag dock inte. Man måste dra en gräns.
Gränsen för killarna i Gyllene Tider gick 1981 vid att i sin hemstad bli beskylld för att vara kriminell eller ännu värre; bohemisk, när det enda man gör om dagarna är att gå omkring och sjunga "ba ba ba ba" och "tä tä tä tä" med sin flickvän.
Man måste nämligen ha i åtanke att detta var långt mycket kärvare tider för kulturarbetare; framförallt för dem som levde, verkade och tjuvrökte i Halmstad.
Att offentligt yttra kättjefulla sentenser som "na na na na" och "vå vå vå vå" var ett straff som renderade 200 kronor i dagsböter och tre dagars straffsömn i ett basgitarrsfodral.
Det var mycket pengar på den tiden och fodralen var knappast så mycket större då.
Det var mycket pengar på den tiden och fodralen var knappast så mycket större då.
Turligt nog - inte minst för Per Gessle - avskaffades detta straff 1988, vilket gjorde det möjligt för kompositören, vinkännaren och hårfönaren Gessle att fullt legitimt ge världen låtar med odödliga nonsensklassiker som The Look (she goes nananana na nanannana nanana nana nana nana naa naa) och På promenad genom stan 2003 (med sitt trollbindande shalalala lala lalala shala lala lala la la la laaaa).
Sällan har så många barnfamiljer i förorten haft så få lagstiftare att tacka för så mycket.
>>>>>>>>>>>Relaterade rim: Per Gessle På Promenad genom stan
Kommentarer
Trackback
