VI ÄRO MUS-I-KANTER
ett riktigt sagogryn
ja, mina ögonbryn
de flyger upp i skyn
Den kjolens kant
är alltför intressant
för varje trafikant
pikant, men sant
Säg mig - vem är hon där i
kort-kort-kort?
Den flickan som just tittar
bort, bort, bort?
Vem är hon där i
kort-kort-kort?
Den långbenta flickan i
kort-kort-kort...
Varenda natt
har jag fått fnatt
och drömmer att
vi leker tafatt
En kjol, ni vet
är som ett staket
den gränsar till det
den visar diskret...
En biloycka inträffar i en korsning. Ett av vittnena är 23-åriga Bella som förhörs av polisen.
-Kan du berätta hur olyckan gick till?
-Tyvärr, jag såg ingenting. Blåsten gjorde att min kjol flög upp över huvudet precis då, det enda jag minns är att jag i samma stund hörde ljudet av krockande fordon bakom mig.
Så kunde de inte sällan manschauvinistiska vitsarna låta på 1950-talet. På denna tid var det nämligen ganska rejäla (om än ofta förföriskt veckade och ibland skotskrutiga) kjolar som gällde.
Kjolar som på ett jungfruligt sätt räckte strax nedom knäna.
Annat var det på 60-talet och en bit in på 70-talet.
Det var då som det ostentativt effektiva dammodet att bära sk kort-korta kjolar slog igenom.
Ju kortare, desto bättre. Helst skulle kjolen fungera enbart som en anspråklös förlängning av den förmodat underliggande trosan. Inte sällan blottades också själva trosan eftersom kjolarna var just väldigt, väldigt korta (därav begreppet kort-kort i betydelsen "kortare än kort") även om Cool Candys i denna dansbandspärla från 1970 sjunger om kort-kort-korta kjolar, något som enbart kan tolkas som att det förhandenvarande plagget är trippelt så kort som en vanlig kjol...
Det är en rik, levande och märgfull om än stundtals lite väl durkdriven och repetetiv text, de välekiperade estradörerna framför.
Rimmen är helt fenomenala, raffinerat majestätiska och nästan larger than life.
Som obevekliga hammarslag slås de in i våra öron tills vi resignerat faller till föga.
Vem orkar egentligen stå emot trippelrim som sagogryn, ögonbryn, skyn eller det ännu mer vederhäftiga fyraordsrimmet natt, fnatt, att, tafatt...
Faktum är att det skulle dröja hela trettiosex år innan vårt land varseblev ett lika glänsande rim inom populärmusiken.
Detta skedde 2006 då den sjuårige Frans tillsammans med bandet Elias i låten Whos da man gav oss de förnämliga raderna: I love you, I liebe dich, Zlatan Ibrahimovic!
