Rimbloggen

Godmorgon världen
vilken underbar dag
säg vart går färden, vart åker vi idag?
godmorgon världen
här kommer jag
och det har aldrig förut känts så bra

På väg mot en ny dimension
utan att veta min slutstation
men jag é jag é
så glad att jag fick följa med
jag é jag é
så svindlande, himlande
jag é jag é
det stoltaste som du kan se
jag é jag é
så låt mig stanna kvar

godmorgon världen
här é jag igen
och i min hand är den,
allra största kärleken

Rimbloggen kommer i denna analys totalt överge begrepp som ”sarkasm” eller ”ironi” då den föreliggande texten är specialskriven för dokusåpan Fame Factory som minnesgoda mediekonsumenter eventuellt fortfarande har små stråk av plågsamma minnen från.
Detta är nämligen musik och text skriven av den yttersta låtskrivareliten i detta rike. Landets skarpaste kreatörer inom den lättsamma genren popmusik för artister som gillar att uppträda i jeans.
Helt enkelt de mest fulländade och bedårande låtsnickrarna i Sverige.
Eller åtminstone i Skara.
Detta är som synes ingenting att skämta bort, vifta undan eller negligera.
Detta handlar om pur förväntan, ren lust och odogmatisk känsla.

Vi ger oss direkt i kast med att beskriva den framförande artisten.
Tänk dig Per Gessle fast 35 år yngre och helt i avsaknad av den strävsamma pondus och maskulinitet han besitter idag, tänk dig rosenröda kinder, en hy kliniskt befriad från varje tecken på skäggväxt och acne.
Föreställ dig vidare bländvita tänder och en hipp frisyr (nu kan du ta bort det där med Gessle, glöm honom, sudda ut, det där med frisyren var ett dåligt exempel…).

Vi säger istället såhär: tänk dig en pojkspoling med alla de egenskaper Gessle hade 1981 minus  trovärdighet och oppurtunism och du har Jimmy Jansson, killen som har breakat i Fame Factory, deltagit i hela trenne Melodifestivaler, lägrat en artistkollega från Klimpfjäll och blivit stolt pappa till en son.
Det vi ser här ovan är texten till hans förbluffande debutsingel; God morgon, världen (2004).

Den utmärker sig högst oväsentligt men ändock från andra popdängor vi denna tid, då den inte drar sig för att rimma ”dag” med ”idag”, något som ju egentligen ter sig ganska naturligt eftersom det i mångt och mycket handlar om samma ord.
Lite som Willie Nelson i filmen Wag the dog när han skall skriva en sång om det påhittade kriget i Albanien.
”Albania is hard to rhyme…” gnäller han mot producenten Stanley Motts (spelad av Dustin Hoffman) varpå han sedan slår ett ackord och sjunger ”Albania, Albania”.
Motts tittar på honom och säger ”That rhymes!”

Detta må ändå vara textförfattarna förlåtet när nu dimension rimmar så fint med slutstation.
Annars är väl det mest förbryllande slutet på vers ett, där Jansson upprepade gånger ger oss små exempel på vad han är (”så glad att få följa med”, ”den stoltaste som du kan se”) och så vidare.
Slutligen kommer sedan ett ”jag e, jag e” som aldrig får någon förklaring, då texten fortsätter ”så låt mig stanna kvar”.
Inte mycket till adjektiv att hänga i sin poppiga julgran, inte…

Man skulle med detta i bakfickan kunna antyda att texten haltar en aning och detta då helt till skillnad från Jimmy Jansson själv som under sina konserter sällan brukar ha några problem med att springa fram och tillbaka som en hanhund i sällsam jakt på löpande tikar.
Medveten som han är om de manér som styr showbiz gör han detta troligen också för ge den positiva texten en helt ny dimension.  

Godmorgon världen
här kommer jag
och det har aldrig förut känts så bra!

>>>>>>>>>>>>>>>>>Relaterade rim: Jimmy Jansson Vad var det som hände?
>>>>>>>>>>>>>>>>>Relaterade rim: Jimmy Jansson En underbar refräng