JAG VILL SPARKA BAKUT
Jag villa kasta loss
Lära mig slåss
Raka av mitt hår
Bäras ut på bår
Ta tjuren vid hornen och hålla dem hårt
Lita på sanningen och kväva all gråt
Börja sluta tro
Låta vansinnet gro
Jag vill sparka bakut
Göra nåt sjukt
Släcka fyren på berget som räddade liv
och smita från smällen med 7milakliv
Det kom ett mejl till Rimbloggen:
Hej!
Jag tycker att texten till Martin Stenmarcks låt 7milakliv är både saklig och finstämd.
Jag har själv tatuerat in den på insidan av låret och brukar sätta min näsa i ljumsken varje kväll när jag skall somna, så att jag på allvar kan tillgodogöra mig den.
Med hjälp av en intrikat akribi benar textförfattaren ut begreppen gällande alienation och utsatthet.
I texten möter vi en bruten man som redan har gett upp.
Jag-personen i texten vill av någon anledning (troligen chansen att få toppa Trackslistan) gå upp i ringen, möta sitt öde och ta det som en man.
Jag älskar hans sätt att först vilja lära sig slåss, sedan bli utburen på bår, låta vansinnet gro och sparka bakut INNAN han känner för att göra något sjukt.
Eventuellt skulle detta vara att klottra med sockervadd på en toalett, kamma sig med en elvisp eller lära sig dansa can-can i kaninkostym.
Om jag trots allt skall ha något negativt att invända emot, är det det här med den brinnande fyren, en i övrigt fullständigt kongenial och lysande (!) metafor.
Att släcka en fyr borde rimligtvis inte innebära någon smäll, såvida inte textförfattaren tänker sig att jag-personen är så illmarig och förslagen att han först släcker ner fyren, sedan sätter sig och väntar på en annalkande båt som rammar sagda fyr. Det skulle eventuellt innebära en smäll som han direkt negligerar genom att ta på sig några regummerade sjumilastövlar och smidigt (likt en katt i hög hatt) störta åstad.
Här tycker jag dock att en i övrigt rak och saklig text hemfaller åt en anmärkningsvärd grad av obehövlig spekulation och effektsökeri.
Annars hittar jag inga fel på denna fullständigt oförlikneliga uppvising i fördömande av mänsklig välvilja och samförståndslösning.Jag brukar lyssna på texten dagligdags, tyst viska texten för mig själv när jag hackar lök och framförallt skriva av den ord för ord, i min lilla blåa anteckningsbok.
Med vänliga hälsningar
Itmahoa, legitimerad självplågare
från Chitn Putn Bhu, strax bortom Putn Chitn Buh.
I Indien.
>>>>>>>>>>>>>>>>Relaterade rim: Martin Stenmarck Rubb & Stubb
JAG ÄR BARA EN STOLLIG, LITEN JÄNTA
Dämpa dina känslor några grader kära du
På ditt frieri kan jag nog inte svara nu
Du får vänta mammas bulletin
Fast du är så het som en kamin
Du får inte be mig svara med detsamma
Kom ihåg att jag är bara sjutton år
Därför måste jag gå hem och fråga mamma
Alexander, Alexander, om jag får
Om du vill, så får du följa mig till grinden
Men av kyssar blir det ingenting ikväll
Det kan räcka med en liten puss på kinden
Alexander, Alexander, var nu snäll
Att övertala mamma
Det blir nog ganska svårt
Nej stopp där med detsamma
Du håller mig för hårt
Jag är bara en stollig liten jänta
Och din haka, den har ännu inga hår
Så det där med äktenskap det bör nog vänta
Alexander, Alexander, några år
Vill inledningsvis dementera de enträgna rykten som på något sätt skulle göra gällande att ovanstående text handlar om Alexander Bard.
Så är – enligt de källor jag konsulterat i min djuplodande efterforskning – absolut inte fallet.
Visserligen kan den gamle artisten och producenten Bard av vissa upplevas som varande ”het som en kamin” men samtidigt har textens Alexander ännu inget hår på hakan, i stark kontrast till BWO-medlemmens ymniga skäggväxt.
En annan besvärande omständighet gällande detta rykte är att Bard ännu ej var född, när Mona Grain kom trea i Melodifestivalen 1960 med just låten Alexander. Bard föddes inte förrän året därpå och är därmed den ende 48-åring i Sverige som haft på sig både kortbyxor och ridhjälm i offentliga sammanhang, utanför sovrummet.
Med detta sagt kan vi raskt kasta oss över den vittomtalade texten till låten Alexander.
En text som kapslar in det tidiga 60-talets oskyldighet, inte enbart genom begrepp som ”mammas bulletin” och ”puss på kind” utan även genom den allt annat än ifrågasatta naturlag som gjorde gällande att den man som följde en sjuttonårig flicka till dörren, automatiskt också var den som tog henne till altaret.
Någonting säger mig nämligen att Mona Grains bevekelsegrunder, att så bryskt avfärda Alexander som äkta man, inte enbart kom sig av hans marginella skäggväxt.
Snarare var det hans fräcka och burdusa påflugenhet (att inte invänta mammans bulletin) som oförmedlat försatte honom i ett dylikt predikament.
Hade han bara väntat lite och inte varit så förbannat het, hade han kanske idag varit gift med henne.
Lika bortglömd som Mona Grain är han redan, vilket är synd.
Hon är nämligen inte lastgammal.
Men hon fyller 68 i år.
Så glöm det där med stollig, liten jänta.
SLUSSARNAS SKVAL, BLAND BJÖRK OCH AL
Göta Kanal
Mitt ideal
Där simmar sällan någon haj eller val
Göta Kanal
Lummig och sval
Å, vad jag längtar till mitt Göta Kanal
Båten på glid, tänk en sån frid
Finna sin väg i sommarens härliga tid
Solen så skön, ängen så grön
Inte en bil och inga farliga krön
Solen går opp, flaggan i topp
Ett jättehopp och så ett svalkande dopp
Slussarnas skval, bland björk och al
Tänk att va amiral på Göta Kanal
Dansbandet Cool Candys har genom åren serverat oss många svala godisbitar i form av uppbyggliga aktstycken, oftast centrerade kring typiskt svenska företeelser. Vem minns exempelvis inte den märgfulla slagdängan Muckar-twist som ännu i våra dagar skapar en förvisso något pueril men ändock erforderlig känsla av samhörighet och uppbrott bland landets unga soldater.
Ett sannskyldigt avstamp inför framtiden.
Måhända var det liknande känslor som genomforsade Baltzar von Platen den 12 april 1810.
Det var nämligen på denna dag han fick uppdraget att iordningsställa den vattenbaserade förbindelselänk mellan Vänern och Vättern som alltsedan dess kallats Göta Kanal.
För att enbart teckna en lapidarisk bild av projektet kan man nämna att kanalen är 190,5 km lång och har en nivåskillnad på 91,8 m (att jämföra med den nivåskillnad Cool Candys upplevde på scen iförda platåskor som enligt uppgift uppgick till att vara drygt en decimeter…)
Von Platen hade av lätt insedda skäl aldrig hört talas om Cool Candys och skulle eventuellt använda bandets iögonfallande scenkläder enbart som smärgeldukar, om han blivit utsatt för dem.
Stundtals bör man tacka sin lyckliga stjärna för att man blivit född i rätt epok. Så brukar jag tänka, trots att jag delar generation med Paris Hilton.
Nåväl. Kanalen byggdes. Ett ominöst företag som kom att bli Sveriges största byggnadsprojekt, och detta långt innan Öresundsbron, långt innan Kinnarps Arena.
Cool Candys upprätthåller sig relativt lite kring just själva byggandet av Göta Kanal.
Eventuellt känner de att de har svårt att matcha Tage Danielssons lysande hyllningsdikt som bekant inleds med orden:
Det var valkiga, seniga, beniga labbar
På valkiga, seniga, beniga grabbar
Tåligt gnagde de hål på sitt fosterlands skal
De händer som grävde på Göta Kanal
Danielssons pärla om kanalen är självklart bara en i raden av många utsökta och helt adekvata verser.
Cool Candys text är knappast approbabel i sammanhanget men vi kan ändå göra en jämförelse för att bättra på den sägenomspunna stämningen:
Tänk att nå land
Vid Vänerns strand
När aftonsolen har satt himlen i brand
Fyrverkeri
Och svärmeri
Man blir så lycklig som en människa kan bli
Självfallet döljer inte bandet anledningen till varför vi som resenärer på kanalen blir så kopiöst lyckliga. Det är inte de pittoreska båtarna, ej heller den storslagna naturen eller de rundmagade slussvakternas charmiga snusspottande.
Det är vetskapen om att vattnet är fredat, kanalen är säker.
Mycket kan hända. Man kan få en sluss i huvudet. Man kan som passagerare sätta supen i halsen. Man kan hamna mitt i en våldsam actionscen mellan Janne Loffe Carlsson och Svante Grundberg men en sak kan man vara helt säker på.
Trillar man överbord behöver man inte bekymra sig för vare sig haj eller val.
Det var håriga fingrar med sorgfällda kanter
På naglar till sorgliga dansbandsgiganter
Ur radion strömmade Cool Candys skval
De dårar som sjöng om Göta Kanal
