-TOMELILLA 6 5000!
till några läckra små gummer
men den som fånga en hummer det va
-Tomelilla 6 5000!
Hummern min gjorde nog susen
plötsligt så blinkade ljusen
lyft på din lur här är busen
-Tomelilla 6 5000!
Vi säger aldrig hej
och mycket sällan hur mår du
vi börjar och vi slutar med
att säga lilla vän vad jag älskar dig
Åh, jag blir röd som en hummer
när jag slår ditt lilla nummer
slår det med min lilla tumme
-Tomelilla 6 5000!
Somliga ordvitsare ställer sig tämligen obekymrade över den slags telefonterror som Ingmar Nordströms glassiga orkester utövar i denna storbandsklassiker.
De menar att det lite skämtsamt skulle handla om det dubbeltydiga begreppet "ringa misshandel" när det ju faktiskt rör sig om en allvarlig kränkning av Tomelillakvinnans personliga integritet. Du kan ju själv försöka att tänka dig in i situationen att man sitter helt tillfreds i sitt skånska radhus med rosenbuskar i rabatten och en tv-kanna fylld med hett kaffe i en storblommig soffa för att invänta kvällens televiserade föreställning av Nygammalt med Bosse Larsson, då en saxofonmissbrukande vettvilling ringer upp enkom för att få flåsa lite i luren. Telefonören verkar dessutom ha satt detta trakasserande i system då han säger sig ha ett "antal läckra små gummor" som han brukar ringa till.
Han säger sig bli röd som en hummer varje gång du nämner den sifferkombination du rent slumpmässigt tilldelats av Televerket.
Saxmissbrukarens intresse har uppenbart huvudsakligen att göra med siffrorna sex, femtusen.
Eventuellt ringer han runt till olika riktnummerområden med just denna kombination i ett flagrant syfte att stilla sina eskalerande lustar och sitt brinnande begär.
Kanske blir han även sexuellt upphetsad över det sätt på vilket Tomelillakvinnan uppger numret med sitt förföriska, skånska idiom. Man kan lätt få det intrycket, då man studerar texten.
Personligen tycker jag att det vilar nåt utomordentligt perverst över både texten och framförandet, en åsikt som bara förstärks av det faktum att originalmusiken (Pennsylvania 6 5000) skapades av den liderlige glasögonormen Glenn Miller. Förvisso var det inte just den Miller som skrev den skabrösa romanen I kräftans vändkrets men det är illa nog.
Kommentarer
Trackback
