CHRISTERS LIVSUTOPI
Du drog förbi
Livsutopi
Vardagen kommer tillbaka
Vinden yr, drömmarna flyr
ingen hör när jag gråter
Jag ville köpa en plats för oss två
två frusna själar för evigt
en plats som ingen kan nå (doakör: Utopi!)
Vi skulle sitta i vår livsutopi
Titta på världen och le
Överge
(doakör: Utopi!)
Alla misstag överse
Denna blossande, frustande, svettigt galopperande schlagertango framfördes av Melodifestivaltitanen Christer Björkman 1985 och heter (som den uppmärksamme eventuellt råkat memorera och pga detta nu överväger terapi) Livsutopi.
Låten, vars intro starkt påminner om de dansande mormondeodoranterna Herreys schlagervinnare från 1984; Diggiloo-Diggiley, förenar på ett resolut sätt den svenska schlagertraditionen med ett eldigare, aningen mer sydeuropeiskt inflytande. Tango på burk, liksom.
Det är en taktfast, eggande; i sina bästa stunder (och för totalt omdömeslösa personer) också närmast erotisk musik som inkapslar den ovan citerade texten; som i sig är ett regelrätt gesällprov i konsten att skapa angelägen schlagerlyrik.
Den unge Björkman spritter av glädje att få spela in en hel LP med storstadslarmande schlagerpop. Han drev trots allt en frisörsalong i Borås, den västsvenska metropol som gett oss så mycket värdighet, glans och avantgardistisk kultur genom åren.
Det är skyskrapor, läppstift, neon, högklackat, skinnjacka; ja, man skulle kunna säga att Christers debutskiva Våga och vinn är som ett koncentrat av Jacob Dahlins samlade journalistik, upphöjt till två och kryddat med ödlemönstrade latexkalsonger.
När man tittar igenom den extensiva låtlistan på plattan frestas man lätt till tankar om huruvida upphovsmännen kring projektet skickat in några av låtarna som bidrag till Melodifestivalen; låtar som självklart ratats men sedan ändå bedömts vara så pass bra att de fått vara med. Jag tänker då bl.a på titlar som Intellektuella känslospel, Visan om en längtan och Leken blev nästan sann.
Det skulle dock dröja ytterligare sju år innan Herr Björkman (mannen som äter, dricker, andas, fiser, kissar och bajsar schlager dygnet runt) själv fick vara med i tävlngen. Då med den hjärtslitande balladen I morgon är en annan dag. Den eventuella eftertanke, distans och förtrolighet som förmedlas i den låten, är svår att återfinna i ovanstående drapa, där Christer rimmar "vinden yr" med "drömmarna flyr". Förvisso en vacker bild men som besinningsfull lyrik om den strävsamma vardagslunken och överlevnaden fram till nästa helg ter den sig ganska medelmåttig. Just detta har bl.a Uffe Persson fordomdags gjort betydligt bättre och med en ansenligare grandezza.
Kommentarer
Trackback
