Rimbloggen

Timmen är slagen,
nu slutar vi för dagen.
Går hem till mig,
jag ska förhöra dig (wou-wo-ho)
A B C du är i mina tankar
C D E mitt hjärta det bankar
E F G du får mig allt för lätt ur balans
A B C du är i mina tankar
C D E mitt hjärta det bankar
E F G du ger mig ingen ärlig chans

Du är den bästa i hela klassen i biologi,
du läser på till och med på rasten om kärlekens kemi.
Du är inte som alla andra (hooououo),
du är min första kärlek, du är alla tjejernas dröm.
Matematik: tillsammans är vi två
som ljuv musik, do, re, mi, fa, so, la-lattidooo.

Melodifestivalen 1986 har gått till historien som en av de allra mest rafflande och vågade tillställningarna som någonsin televiserats.
En festival präglad av svallande hår, djupa dekolltage, färgglada kostymer och svettpärlor på läppen, och detta inte enbart pga av Lennart Swahn var programledare.
En ganska usel sådan, dessutom.
Programmet sändes från Cirkus i Stockholm och Swahn visade under hela sändningen ett missklädsamt förakt för de konstnärer som passerade revy utmed programledarens bardisk.

Det hela började med att Swahn var försenad och gjorde en påver entré helt utan känsla av skam för sin försening, sedan dumförklarade han Christer Sandelin genom imbecilla frågor (Christer sägs fortfarande fundera över vad han egentligen skulle ha svarat.)
Vidare negligerade Swahn att lära sig namnen på flertalet av de gästande kulturpersonligheter som frekventerade evenemanget. Gigi Hamilton kallades bl.a för Gigi Ekman och Ingela Pling Forsman för Forsberg.
Oförlåtliga misstag som just nu kastar en mörk och dyster skugga av förtrytelse över Swahns eftermäle.
Han skulle exempelvis aldrig kommit på tanken att kalla John Blund för Jonas Blund.
Helt uppenbart har det att göra med Swahns intresseområden.
Hans intresse var tydligen större för östtyska små män av gummi än begåvade sångerskor på Cirkus.

Nåväl. 1986 års tävling visade prov på den speciella bredd som allt sedan dess bildat essensen av det vi kallar Kultursverige. Här fanns Karin Risberg, här fanns Git Persson och djävlar i min lilla låda om inte Sound Of Music och Dan Tillberg också var med.
Denne Tillberg sjöng de oförglömliga raderna "ABCD, ett, två, tre alla är barn i början, först ska vi krypa och sen så ska vi gå - ABCD, ett, två, tre...lika enkelt som att alla är mänskor fast några är små".
Det är emellertid frågan om just Rimbloggen är rätt forum för att till fullo dissekera denna filosofiska utläggning.

Hellre då sätta tänderna i Anna Book.
Låter väl mumsigt? Ty Anna fick sitt genombrott detta år med en annan sång löst baserad på alfabetet.
ABC.
Vilken låt, vilket gung, vilket genombrott. Hon kom från ingenstans och intog hela det svenska folkhemmet över en natt. Ty detta skedde vid en tid då man inte nödvändigtvis behövde göra mer än att synas i tv framförande en låt en enda gång för att bli känd. Jämför gärna med Idoldeltagarna som ju når våra hjärtan med ett flertal smäktande ballader.
Problemet var kanske snarare att Book aldrig lyckades göra sig fri från denna magiska låt. Den förföljer henne ständigt, hemsöker henne om natten och blir till en rosa och fluffig kvarnsten av polyester som långsamt slingrar sig utmed halsen för att kväva henne. En Pyrrhus-schlager. En pest och pina. En förbannelse.
Som William Shakespeare skriver om låten:

"Ack du skändliga sång om mod och ridderlighet i alfabetiskt svärmeri
blodtörstig. liderlig, grym, falsk och girig, gemen och våldsam...du är anfrätt av varje tänkbar synd..."

Så ligger det till. Låten ABC har blivit Anna Books frälsning, likväl som hennes undergång.
Inget kan avhjälpa detta faktum.
Troligen blir de som suktar efter en fräsch och uppdaterad nyinspelning av låten också outsägligt besvikna.
Få saker tyder nämligen på att Book tar i denna låt med annat än med tång.
Även om texten faktiskt skulle kunna anpassas något till nutid.
"Timmen är slagen, nu spricker hela magen", exempelvis...

ABC. En magisk låt.

(PS! Anna har varit med i Melodifestivalen ytterligare två gånger. Detta har dock suddats ut ur vårt kollektiva medvetande. Möjligen beroende på att hon i dessa bidrag inte sjöng om alfabetet DS!)