Rimbloggen

När jag vill resa bort till en semesterort
för att koppla av
Då finns det bara en som jag vill åka till
vid vårt Medelhav

Där kan du leva gott, där kan du roa dig
precis som du vill
Har du lust och följ med mig till
min egen kärleksö

Peppelinos restaurang och bar
Där kan du få precis det du vill ha
Du ber om ett glas vin
Du får en kyss därtill
Å vad det smakar bra

Peppelinos egen servitris
hon serverar på sitt eget vis
Hon blandar mat och dryck och med en krydda
kärlek till

Det finns elaka tungor som påstår att dansbandet Lasse Stefanz alltför ofta hemfaller åt ett flitigt användande av s.k nödrim i sina texter.
Bandets belackare bygger mestadels denna utsaga på det faktum att man i början av 80-talet översatte Shakin Stevens paralyserande kioskvältare Oh, Julie till att bli: Oh, Julie…du är helt otrolig…

Personligen tycker jag att det är lysande. På samma sätt som ”glas vin” nödrimmar med ”därtill” i ovanstående drapa.
Det handlar – som så ofta i Rimbloggen – om verklighetsflykt.
Vad vore egentligen den svenska danbandsbranschen utan alla dessa soliga, brunbrända, palmberikade, paraplydrinksindränkta och frestande resmål?
Det finns åtskilliga exempel på ställen besjungna av svenska dansbandsmusiker men ingenstans är romantiken och sentimentaliteten så stark som just kring medelhavet.

Det är också därför som Lasse Stefanz kallar det ”vårat medelhav”.
Ett passande epitet eftersom svenskarna kollektivt genom denna dansbandskultur obehindrat kapat ett geografiskt område som sträcker sig från Gibraltar till Israel och gjort det till sitt.
Allra mest älskar vi texter om Spanien. La viva Espana.
Eventuellt är det också i närheten av detta land vi hittar Lasse Stefanz ”kärleksö”.    
Ett näste för alla hårfagra älskare av vin, kvinnor och taktfast dansbandstrummande.  
Vi förutsätter att bandet åker charter eftersom ord som backpacker, Lonely Planet och härbärge helt utlämnats i den aktuella texten.
När kommer egentligen den första dansbandslåten om tågluff?

Till detta osedliga charterresmål landar vi så och får omedelbart reda på orsaken till resan.
Man kan förvisso hävda att det utgör ett omak att trängas i ett litet flygplan tillsammans med aspackade danskar och skrikande, sockerchockade snorungar men vad gör väl det när texten så försåtligt lockar oss till äventyr.
Ty där i solen ligger Peppelinos restaurang & bar. Målet på vår resa. Som ett glittrande el dorado.
Peppelinos restaurang skiljer sig en aning från de syltor vi hittar hemmavid, inte enbart beroende på avsaknaden av Jack Vegas-maskiner och dithörande sjabbiga, finsktalande spelmissbrukare, utan även på grund av sin okonventionella service,
Beställ ett glas vin av Peppelino och du får en kyss.
Något att lyfta fram i marknadsföringen, förutsatt att det nu är servitrisen som kysser dig.
Peppelino själv har nämligen otvättade trätänder från 1977, enligt legenden.

Servistrisen däremot. Bella donna…
Hon heter Estrella och har få saker gemensamt med den välkända, svenska chipstillverkaren.
Hon har definitivt mindre fett per gram.
Smal som en speta är hon, någonting hon troligen blivit efter att med en förtätad färmitet under en längre tid servat sina vällustiga gäster.
Och det konstiga är ju i sammanhanget att ”hon serverar på sitt eget vis”.
Något man kan fundera över. Man undrar; hur då?
Ingår det striptease?
Har hon parkinsons och liksom råkar skvätta ner gästernas kläder när hon skall servera drinkar?
Håller hon kaffekannan mellan tänderna?
Dechiffrerar hon Francos gamla hemliga dagboksanteckningar, skrivna på rövarspråket?
Alla vet ju att han skrev ner sina minnen på muggpapper…

Nej. Svaret är lika enkelt som självklart.
Det som gör Peppelinos egen servitris så vidunderligt speciell är att hon ”blandar mat och dryck med en krydda kärlek till”.

Ungefär som McDonald’s, med andra ord.
 
>>>>>>>>>>>>Relaterade rim: Sylvia Wrethammar E Viva Espana
>>>>>>>>>>>>Relaterade rim: Kikki Danielsson Papaya Coconut
>>>>>>>>>>>>Relaterade rim: Flamingokvintetten Ta din reggae en gång till