HON TAR AV SIG SIN TEDDY IBLAND...



Hon klär sig i teddy när hon kommer hem.
Hon klär sig i teddy när vi ska gå bort.
Hon tar av sig sin teddy ibland,
men bara när jag varit riktigt elak.
Jag bor i en saga nästan varje dag.
Kan inte förstå hur man kan ha det så bra.
Hon tar av sig sin teddy ibland,
men bara när jag har varit riktigt elak.

Om hon fann en annan vän,
så stod jag ensam än igen.
Och med en barometer,
på mig och mina egenheter.
Och ingen annan kan förstå,
och ingen annan kan vara två.
Med en sådan man, en man som inget annat kan.

Vid ett första påseende kan ovanstående text anses vara obehändigt hoptotad och sedan fäst med hobbylim någonstans mellan en retarderad medelmåttas tomma hjärnhalvor.
Så är nu icke fallet.

Istället är det den gamle sammetssoulens jeansklädde apostel i skinnväst och gyllene cowboyhatt himself; Tomas ”Orup” Eriksson, som ligger bakom stycket.
Enskedes svar på Terence Trent D’arby har i sitt mer än kvartssekellånga skapande aldrig varit främmande för att obemärkt flika in sexuella eller åtminstone ekivoka undertexter.
Jag tänker då bl.a på låtar som ”Du är i himmelen”, ”Flickan ovanpå”, ”Händerna på täcket” (med GES) och självklart ”Jag kommer över dig”.
Minnesgoda popkonnässörer påminner måhända också om textrader som ”är du redo för en sammanstötning, bit ihop, bit ihop…” som en del tolkar som ett relativt frivolt avsnitt i Erikssons annars tämligen påklädda och kyska textkatalog.

1998 löpte han linan ut och gav samtidigt begreppet ”sängkammarsoul” en helt ny innebörd. Detta med sin blossande hyllning till en s.k teddy, alls icke att förväxla med Lasse Berghagens sång om en viss nalle med efternamnet Fredriksson.
En teddy är helt enkelt en äldre (och Orup är ju äldre) benämning på underplagget Body.
Detta innebärande ett linne som flärdfullt övergår i ett par trosor. Lite som en baddräkt utan närheten av swimmingpool.

En variant av teddyn är teddietten, som dock är försedd med strumpeband och har öppen gren, lär oss Wikipedia, som alltid en väl uppbygglig källa för kunskap, även utanför området sexiga underkläder.
Man kan t.ex också läsa om Laura Bush.

Nåväl. Tillbaka till ämnet; ända sedan 60-talet har textförfattare fascinerats av kvinnliga underkläder, och då syftar jag även på möjligheten att skriva låttexter om dem.
Vem minns inte Brian Hylands Itsy bitsy teenie weenie yellow polka dot bikini?
Den som Lill-Babs så förtjänstfullt traderade till en svensk publik 1960.
Gösta Linderholm har skrivit en sång om ett par kvarglömda trosor på en tvättlina och nog var det en och annan bröstfixerad britt (det finns åtskilliga) som småskrattade lite 1985, när Kikki Danielsson sjöng sin Bra vibrationer i ESC.
Underkläder för kvinnor är helt enkelt ett etablerat ämne inom pop- och schlagermusiken. Underkläder för män däremot är inte lika flitigt omskrivna.
Kan faktiskt inte komma på en enda sång om långkalsonger. Skulle möjligen vara något med Backstreet Boys.
Fast denna blogg behandlar ju uteslutande svenska låtar, varpå vi tvingas avböja en analys av deras påstådda gubbkalsonghit Larger than life.

Det som Orup så habilt presenterar, är historien om sin stora kärlek som älskar att klä sig i just teddy.
Hon har den på sig hemma, hon har den när de blivit bortbjudna (kanske till Glenmarks på axelvaddsbarbeque) och fan ta mig om hon inte - utan att mankera - har den på sig i duschen. Hon avgudar verkligen detta intima plagg.
Självklart kan Orup inte heller förneka sitt intresse för teddyn - hey, han har skrivit en sång om den - utan får stundtals tillfälle att flyhänt utforska den.

Men - texten lär oss också att den åker av, inte ofta men det händer.
Framförallt när Orup varit riktigt elak.
Det är lite kittlande att vidlyftigt spekulera kring exakt när Orup är elak och hur han då beter sig...
Min teori är denna: Orup har bokats till en utomhusspelning. Det är sommar, solen som sakta håller på att gå ner färgar sångarens cowboyhatt i ett rödskimrande, nästan reflekterande ljus (mycket beroende på att hatten är tillverkad av papier maché), publiken vrålar, många är berusade, stämningen är hög.

Plötsligt går Orup av tiljan - utan att ha spelat Jag blir hellre jagad av vargar.
Det hörs ett besviket mummel och trots pöbelns enträgna anmodan om da capo, stannar Orup kvar bakom scenen, snuvande sin publik på den berömda vargalåten.

Då är man elak.
Fast kanske kan man förlåta honom.
Hemma väntar ju en livspartner utan teddy.

Ungefär som Theodore Roosevelts änka, den beryktade Edith Kermit Carow Roosevelt. .
Men det är en annan historia.

>>>>>>>>>>>>>>>>Relaterade rim: Orup Ett regnigt regn
>>>>>>>>>>>>>>>>Relaterade rim: Orup Magaluf

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0